Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA AFDELNINGEN - II. - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enrum af förste majoren vid regementet tillfrågad om
mina tänkesätt, yttrade jag: att mina pligter mot
fäderneslandet voro mig de heligaste, och derjemte att
jag i farans stund ej öfvergaf kamraterna, hvilkas öde
jag borde och skulle dela. Mig ålades derefter att
bereda under-officerare, korporaler och manskap på
det tillämnade företaget, hvilket fullkomligt lyckades,
oaktadt kompagni-chefens motsatta bemödande, innan
han skiljdes från befälet. Vid ankomsten till
Carlstad kom en adjutant från öfverste-löjtnant Adlersparre
med förfrågan, huru sinnesstämningen var inom
Elfdahls kompagni, om man torde låta det ingå i
staden, m. m. Uti den sände adjutantens närvaro
frågade jag högt kompagniet, om det ville följa mig,
hvarpå svaret blef: vi följa honom, hvart han vill
föra oss! Jag bad då adjutanten helsa Adlersparre,
att han kunde vara tranquil för Elfvedahls kompagni.
Jag hade från uppbrottet kapitens aflöning, men mitt
befäl väckte afund hos äldre kamrater. I Stockholm
kommo ansökningar att få öfvertaga mitt befäl, men
öfverste-löjtnant Adlersparre svarade: Falken har fört
kompagniet hit, då det gällde, han skall ock föra det
hem.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>