Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SJUNDE AFDELNINGEN - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
majoren Christian Klingsporr, dock med tillägg: att han
likväl, utan afseende på sin egen mening, vore färdig
att åtlyda öfverste-löjtnant Adlersparres befallningar; att
han i politiskt afseende borde mera tro Adlersparres
åsigter än sina egna, och att han ansvarade för sin
trupp som för sig sjelf i dessa delar. På samma sätt
yttrade sig majoren baron Carl Cederström; och de
öfrige allmänt, att de hänsköto allt till herr
öfverste-löjtnant Adlersparres beslut, och att de blott väntade
på ordres att få lyda det. Adlersparre deremot
förklarade ganska kort, att han aldrig kunde företaga
något, som syntes strida emot kamraternas åsigter,
och att hela frågan finge förfalla, då meningarne
deröfver visade sig så delade [1].
Obilligt har denna tillämnade konunga-utnämning
blifvit bedömd; klandersjukan har kallat den ett
afvikande från ett offentligen i Proklamationen gifvet
hederslöfte, att låta Ständerna sjelfva utkora sin
blifvande konung. I sjelfva verket kan dock handlingen
aldrig betraktas såsom något afsteg från gifna
försäkringar, ty Ständerna hade ej någon thronkandidat
närmare än hertigen. Det var således blott att påskynda
en katastrof, som något senare bestämdt skulle
inträffa [2].
Hvad blef emedlertid följden af detta politiska
vankelmod, som, vid åsynen af en störtad regent, drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
