Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BILAGOR - Rättelser och tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan nuvarande Livregementets husarer 1792 blifvit
organiserade, sökte brigad-adjutanten Adlersparre första
majorsplatsen vid denna corps, som då skulle tillsättas.
Riksföreståndaren lofvade honom den; men hofmarskalken hos
prinsessan Sofia Albertina, hennes faktotum, J. L. Silfversparre —
lyckades (enligt till oss meddelad berättelse) att, genom hennes
och hertiginnans protektion, utestänga Adlersparre. Huru
hertigens brutna löfte mer eller mindre inverkat på ryttmästare
Adlersparres beslut att lemna tjensten, kan ej bli föremål ens
för gissningen.
Ett bevis, att ryttm. Adlersparre kunde göra anspråk på
ofvannämnde befordran, och att han, som militär, förvärfvat sig
ett stort anseende, intygar nedanstående skrifvelse:
»I morgon kl. 3 e. m., om ej rasande väder inträffar,
skall jag i general-inspektörens närvaro med 10 à 12 rotar
igenomgå fäktningen, enskilda stridssättet, flankering, m. m.,
som till den enskilda instruktionen hörer. Som nästan
alltsammans är nytt hos oss, så vida att denna del af
undervisningen hittills icke blifvit systematiskt utvecklad, utan endast
bestått i allmänna reglor, som aldrig blifvit använda; så önskar
jag på det högsta, att ryttmästaren ville komma in och påse
mina snillefoster, på det jag sedan må kunna profitera af herr
ryttmästarens omdöme. Om invitationen accepteras, så
kommer en kalesch till Ahludden på den tid herr ryttmästaren
utsätter. Förblifvande med all högaktning
S. T. ödmjuke tjenare
G. Löwenhjelm.»
Sid. 112 rad. 28. Riksdagen 1800. Denna, för
Adlersparre så betydelsefulla period skulle äfven gifva honom ett
tillfälle att ådagalägga, huru det bakom hans ord stod en man,
den der minst med maktspråk och skrämskott kunde tvingas
till omvändelse. Följande bref äro i detta fall karakteristiska:
Välborne herr ryttmästare! Uti ett af er vid riksdagen
uppläst diktamen har Ni personaliserat folk på ett sätt, att man
ej kan misstaga sig om Er afsigt att gifva allmänheten
anledning att teckna med samma stämpel det namn jag bär och en
Marqvardts, etc. Att herr Ryttmästaren releverat Rud.
Bergenstråles tanke vid det tillfället är ej stötande, ty jag
känner honom, och hans sätt att tänka var alltid bygdt på
öfvertygelse; men då flere personer än de af Er upprepade voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
