Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om biskopsembetenas indragning, ett beslut, som skulle
tillskyndat den i största förlägenhet varande
statskassan en ansenlig vinst, utan att på något vis skada
de kyrkliga ärendernas gång[1].
Detta nit att försvara hvad man tyckte sig ega
med rättvisa och inbillade sig ständigt kunna behålla,
i förening med begäret att tillskansa sig, hvad man
trodde sig berättigad att få — verkade troligen
gemensamt, att 1809 års Ständer för den enskilda
vinningens skull åsidosatte eller rent af åt glömskan
offrade statsfrågor, som rörde det allmänna eller hela,
såsom t. ex. inrättandet af förliknings- eller.
fredsdomstolar, afskaffandet af våra ändamålslösa
lurendrägeri-författningar med deras konfiskationer, hvilka,
såsom ett offentligt våld mot hus- och hemfriden,
göra mera moraliskt ondt än det ekonomiska goda
man sökt vinna genom denna lagliga hemgång;
vidare: afskaffandet af en tjenstehjonsstadga, som
förblandar den redlige arbetaren med brottslingen och,
nära nog, ställer honom under den godtyckliga agan;
intoleransen i våra kyrkolagar, äfvensom den med
moraliska principer icke öfverensstämmande verldsliga
aflatförsäljningen, att kronan skall ega andel i böter,
och statens inkomster således grunda sig på — brott!
rättigheten för staten att idka hazardspel och
procenteri; presterskapets aflöningssätt;
dagsverksskyldighetens till säterier, bruk, kungsgårdar och prestboställen
förvandling till en viss afgift eller arrende,
borttagandet af inhyseshjonets och stattorparens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
