- Project Runeberg -  1809 och 1810. Tidstaflor / Del 2 /
137

(1850) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denna yrsel tilltog i Ramlösa och till den grad,
att han ej igenkände sin egen bror, utan gick fram
till honom och frågade hvem han var? Denna
synvilla gick likväl straxt öfver, och kronprinsen
skämtade sedan öfver misstaget.

Från Ramlösa erhöll Adlersparre sista brefvet
från Forsell, som på detta vis uttryckte sina stigande
bekymmer: högvälborne Hr statsråd m. m. »Sedan jag
sista gången hade äran uppvakta statsrådet med bref,
har jag varit vittne till scener, dem ingen i sin
helhet kan framställa. Med vår älskade kronprins står
det så till, som blott hans fiender det kunna
önska, och hoppas jag härmed hafva sagt allt om en
så bedröflig sak. I går sednast fann jag prinsen till
sitt utseende så förändrad, att jag blef rädd och hade
svårt att tro mina ögon. Han låg framstupa och
alldeles likblek uti en soffa då jag inkom, och på min
fråga hur prinsen mådde, framhviskade han: det är
snart förbi, förbi för alltid, kära Forsell
. Efter
åtskilliga försök att resa sig upp, lyckades det slutligen
och med min tillhjelp att få prinsen i sittande
ställning. Han bad mig nu med våta omslag betäcka
pannan, och då jag det gjorde, lugnades han. Ofta
under anfallet såg jag honom föra handen till veka
lifvet, hvarvid han en gång yttrade: här sitter det
onda, här brinner det
. Detta tillstånd kunde räcka
omkring en halftimma, då prinsen, i det han tyckte
sig höra steg i yttre rummet, reste sig hastigt upp,
hviskade till mig: icke ett ord om detta tillstånd för
min bror; han vet dessutom, att jag är sjuk, men
behöfver ej känna hur sjukdomen uttalar sig
».
Statsrådet kan ej föreställa sig den harmoni som råder
mellan dessa prinsar. Men de äro ej vanliga furstar.
Vår är likväl allvarsammare och i sitt tal bestämdare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acatidstav/2/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free