Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behöfliga harmonien mellan tanke och handling måste
upphöra, om någonsin krigare-yrket skall lyckas att
uppfylla sin bestämmelse.
Theorien är grundfalsk, det hafva i äldre tider
greker och romare ådagalagt; i nyare, med särdeles
lyckliga resultater, franska arméen, som i slutet af
90-talet och efter att hafva sönderbrutit
militär-despotismens förnedrings-ok, gaf exemplet åt andra länder,
att det ej är fruktan för strafflagar och
tortyrinstrumenter, utan enthusiasmen för en rättfärdig sak, i
samband med viljan att tjena fäderneslandet, som
bildar den sanna krigsmannen och gör honom till en
värdig medborgare.
Vi förutse, att vännerna af den militäriskt blinda
lydnaden och förmannaväldets emblemer af en Gud
skola för våra ögon framlägga taflor af en helt annan
kolorit, såsom t. ex. Wallensteins skräckvälde eller
den disciplin Napoleon ingöt i sina leder, och mera
dylikt. I sådan händelse få vi genmäla: att dessa
extra förhållanden ej det ringaste förändra principen
af det militäriska samband, vi nyss åberopat som det
rätta och ändamålsenliga, och framförallt att snillets
suveränitet har en medfödd rätt att »helga medlen».
Hade emedlertid de krigare, som på Wallensteins vink
brände byar och utbredde vandalism, icke underkastat
sig den fetisch-dyrkan, som länkade dem fast vid en
äregirig och roflysten despots triumfvagn; hade den
franska armée, som Napoleon skänkte en graf i ett
fiendtligt 1and, ej låtit förnuftets röst nedtystas af
lydnads-pligtens, — så skulle ofelbart civilisationens
hufvudstad sluppit skammen att tvenne gånger på ett
år öppna sina portar för barbarerna. Ja, vi gå ännu
längre och påstå: att i detta subordinationstyranni
ligger en af hufvudorsakerna till mensklighetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
