Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adlersparre tilldelades, Först efter flera afsägelser måste
emottagas, för att ej stå i vägen för andras
framskuffande. Så undanbad han sig Svärds-ordens
kommendörskap, men snart sagdt, tvingades af Lagerbjelke
att gifva vika [1]. Wetterstedt och Rolf Cederström
uppdrogos att »af gunst och nåde» befria honom från
»Seraphimeriet»; och det var först på Carl Johans
enträgna föreställningar att man ej kunde gå förbi
honom, och löftet att erlägga alla kostnader, och slippa
»dubbningskomedien» som vedermälet af den kungl.
bevågenheten emottogs, och vid hvilket tillfälle Carl
Johan på Adlersparres bröst fästade sin egen
briljanterade craschan. Kallelsen till ledamot i svenska
akademien undanbads liksom flerfaldiga andra honom
tillämnade ärebetygelser.
Sin tanka om dessa yttre tecken af nåd, yttrade
han oförblomeradt. Han sade: »har en menniska
några solida egenskaper, så behöfva de ingen skylt
på kläderna. Blott småaktiga själar hafva åtrå efter
dylik grannlåt, liksom barnet efter leksaker.
Trängtan och längtan efter utmärkelser af detta slag
bevisar att man ej är i besittning af de egenskaper,
hvilka genom denna glans och detta bjefs skall
påskinas vara tillfinnandes. Jag tror mig kunna säga
med sannfärdighet att jag är fri från denna svaghet
att vilja synas bättre, än jag är; men jag fritager
mig ingalunda ifrån att vara äregirig — nb. den äran
att hafva mina medborgares förtroende och att redligt
förtjena deras aktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
