- Project Runeberg -  Femton månader af en ung schweitzares lefnad ... åren 1830 och 1831 / Första delen. Resa genom Scottland, England och Irland /
23

Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svarta drägten. Så mörkt det också var ofvan
jord genom den starka röken, fann han det
likväl nu ljusare än någonsin, ty det var
sannerligen vida mörkare och obehagligare der nere,
hvarifrån han kom.

Man har mycket talat om en antik mur, som
från Newcastle skulle gå tvert igenom landet
till den vestra kusten, och som påstås vara elt
Romerskt verk. Den kallas ännu the Roman
wall, och tros hafva blifvit upprest, för att
hindra de ostyrige och vilda nationerna norr
om den, att tränga inioch tätplundra det mera
odlade och bördiga landet i södern. Föga
återstår nu al denna mur, åtminstone finnes deraf
vid. Newcastle nästan inga spår; längre
inilandet lär man dock kunna träffa på ett stycke af
dessa uppstaplade stenhögar, som enligt gamla
traditioner fått namn af den Romerska muren.

Från Newcastle äro två vägar till Edinburgh,
den ena igenom Berwick, den andra genom Kelso,
och båda förtjena att befaras. Den. första följer
utåt hela kusten; den andra är kortare, men går
öfver en bergig och vild trakt, så att man i
hastighet ej vinner mycket med att fara den.
Schweitzaren valde den öfver Kelso, och satt
med en spänd uppmärksamhet på alla de
förbigående föremålen, när en af passagerarne
yttrade: ”nu äro vi 1 Scottland!” Landet är här
ingalunda behagligt; vidsträckta hedar, der
hvarken träd eller gräs kunna växa, och der aldrig
en mensklig varelse slår ned sina hopålar, voro
de första scener, som mötte vår resande, och
något bedragen i sin förväntan, yttrade han för
sig sjelf: ”O mitt älskade fädernesland! hvar
på jorden finnes din like?” Så missnöjd reste
han hela dagen genom provinsen Lamermoor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd15man/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free