Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans skyldighet, att yppa sitt namn och sin börd:
för en familj, som emottagit honom alldeles
främmande, på ett så vänligt sätt. Sjelf hade
han kanske ej förgätit denna pligt, om Louise
aldrig varit synlig för honom; nu upptog hon
alla hans tankar, och man bör urskulda honom,
om han för ett ögonblick glömde allt utom
henne. Men när modren vid afskedet från, honom
yttrade: ”Om ni vill hälsa på oss i staden vid
ur torget, skola vi med nöje se det, och
jag får då nöjet presentera min man för Er” —
märkte han sitt fel, — fastän äfven nu ingen
fråga uppstod om hans namn, och han
skyndade att meddela dem det, hvarpå de ej syntes
hafva tänkt. Gästfriheten i Scottland är hvad
den bör vara, ren och utan intresse; den
utöfvas emot hvar och en utan åtskilnad, och
granna kläder tala ej till deras hjertan mera än de
trasigaste lumpor. Henrik antog med glädje
hennes bjudning, och efter att hafva följt modren
och systrarne i vagnen, upplyftade han Louise
med darrande. hand och bjöd dem farväl.
De voro redan långt borta; Henrik återvände
till värdshuset, för att fråga efter sin ledsagare,
hvilken, som vi minnas, aflägsnat sig blott för
ett ögonblick, mein som sedermera ej varit
synlig. Han fann honom i ett rum, alldeles
uppfyldt med arbetare af båda könen, som
uppmärksamt åhörde en blind mans sånger.
Henrik kallade honom flera gånger innan han
hörde det; slutligen kom han i en bedjande
ställ
+) Dylika gästfria drag finner en resande oupphörligt i
Scottland. Ingen nation på jorden kan skryta af att
äga en så ointresserad gästfrihet, som den Scottska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
