Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han så mycket hade fruktat. Utan att yttra
sin förundran, började hamn genast att
underrätta om afsigten med den tidiga visiten. Man
kan föreställa sig deras frågor, hvarföre han så
oförväntadt lemnade Edinburgh? Henrik
kunde ej gifva några skäl och intrasslade sig allt
mer och mer; gubben märkte bans förlägenhet,
och afbröt hastigt alla frågor med att yttra
ull de förvånade fruntimmerna: ”Mackenzie
lemnar oss; detta är nog, hvarföre skola vi
veta hans skäl dertill? Då han återkommer hit
skall han alltid finna samma vänner, som med
uppriktig glädje önska honom välkommen
tillak:
Henrik tog ej utan rörelse afsked utaf dem
alla. Gumman var verkeligen ledsen att skiljas
vid sin favorit, (så kallades han af henne) och
yttrade vid dörren: ”Kom snart igen! Dröj
icke länge! Det är ledsamt att Louise ej är 1
stånd att taga afsked af Er. Hon har säkert
förkylt sig på landet, ty allt sedan i går afton
är hon i en stark feber, och har blifvit
förbjuden att lemna sängen.” — Henrik stadnade och
kände sitt hjerta slå dubbelt häftigare: det var
för hans skull hon var sjuk! Gerna hade han
nu sett henne, gerna ville han qvarstadna; men
nej, blott en hälsning blef det han slutligen
skickade till den öfvergifna, Förvirrad
aflägsnade han sig från huset, der hon skulle i
ensamhet sörja och klaga.
Allt var snart i ordning för afresan; ännu några
timmar och Henrik satt i postvagnen, för att
begifva sig till Surling. En betjent nalkades
vagnsdörren och räckte honom ett tjockt bref.
Nyfiken öppnade han det, och fann deruti
rekommendationsbref från Louises far till nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
