Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommen genom de rikares aflägsnande,
medförde stölder och inbrott af alla slag; man var
missnöjd, men man visste icke öfver hvem.
En hemsk och obehaglig känsla intog Henrik,
då han såg denna förödelsens styggelse. ”IHHär
föll den! Här stupade den! Här mördades
den!” voro beständigt vägvisarens ord. Man kan
knappt gå ett steg, isynnerbet vid parken, utan
att trampa på en fläck, som insupit någon
frihetshbjeltes blod. Nästan alla träden äro
genomskjutna eller upristade af kulorna, och det
prydliga jerngaller, som omgaf prumenaden, är
förstlördt och ersatt af ett trädstaket. Man ryser
vid åsynen, att gräset verkligen är tjockare och
frodigare på de platser, der menuiskoblod
strömmat, — Här sitter en svartslöjad enka eller mor
— hon sörjer, men hon vågar ej klaga, ty
hennes landsmän försäkra henne, att Belgien är fritt
’och att de, som fallit i striden, förvärfvat
odödlighetens krans. Här går en ålderstigen
gråhårsman, med sorgen 1 hjertat, men med glädjen
målad i ansigtet; han sörjer sin son, som,
stridande i de Holländska lederna, träffades af en
landsmans kula. Fråga denne gamle huru han
befinner sig; han skall småleende svara: ”Jag
är lycklig. Lefve Belgierna!” och vända sig
hastigt åter borrt, för att dölja sina tårar öfver en
son, han ej vågar att begråta. — Der sitter en
halfklädd qvinna med tvenne små barn på
knäet; hennes ögon äro fästade på en 1 ett träd
inskjuten kula. ”Se!” sade hon till Henrik, ”se!
den der kulan gjorde mina barn faderlösa!’
Dessa och dylika scener, jemte det nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
