Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvilken utsigt! hvilka Elyseiska nejder lågo
icke här utbredda för Henriks ögon! Der
syntes Cöln med sina närgränsande byar och
trädgårdar — der Bonn med det gamla klostret på
Kreutzberg, — der Rhein, slingrande sig våglikt
emellan åkerfält och vinberg — der arkadiska
dalar, landtliga, enstaka kojor, byar och
småstäder i mängd — Oberwinter, Unkel, Remagen,
Eppel, Linz och Sinzig ") — ruiner utan tal,
Okkenfels, Hildegundas barndomshem — och
vi böra ej förglömma dig du borg, som varit
vittne till Rolands sorg, tårar och död —
Rolardseck, hvaraf blott en enda obetydlig mur
återstår på det höga berget invid floden, två
stenkast från Nonnenwerth, der Hildegunda
inom klostermurarne begret Rolands förmodade
död. Dessa båda älskandes trohet, olyckor och
sorgliga slut hafva gifvit åt de två ruinerna ett
stort intresse. Den som besöker Rolandseck kan
ej utan rörelse betrakta den nedanför berget
belägna ön, der klostret Nonnenwerth fordom låg
och der Hildegundas enkla graf visades för
vandraren.
”Roland” — så berättar traditionen — ”var
känd i hela landet för sina ridderliga bragder.
Alla voro stolta öfver att säga sig hafva sett,
härbergerat eller samtalat med denna hjelte;
också blef den gamle Riddaren på Okkenfels
alldeles utom sig af glädje, då man berättade honowm
en afton, att Roland begärde gästfrihet för
natten. Som man kan vänta sig, blef den
främman
4) kjar på båda sidorna om floden, i söder från
Drachenels.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
