- Project Runeberg -  Femton månader af en ung schweitzares lefnad ... åren 1830 och 1831 / Andra delen: Resa genom Belgien, Rheinländerna och Schweitz /
32

Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mänt kändt om denna vilda trakt: ”På Lurlei
syntes förr 1 verlden efter solens nedgång hvarje
afton en ung flicka af den mest förtjusande
skönhet, som tillika hade en så förtrollande röst, att
alla, som hörde henne, blefvo intagne deraf och
störtade i blind kärleksyrsel efter den sköna,
som försvann med älskarne i floden. Många
voro de, som på detta sätt blefvo hennes offer;
öfverallt i landet talades om den förföriska
Sirenen vid Lurlei. Omsider beslöt en Riddare
af utomordentlig tapperhet, att försöka taga
henne till fånga eller på ett och annat sätt befria
dessa trakter från den farliga förtjuserskan. Då
han en natt hade för detta ändamål uppnått
spetsen af berget, fann han henne der sittande:
1 hennes händer låg ett korallband, det guldgula
håret fladdrade ikring de alabaster-hvita
skuldrorna. En sådan skönhet hade han ännu aldrig
sett; han blef stående stum af häpen beundran.
Men snart påminde han sig åter sin föresats, och
ropade åt henne, att genast lemna detta ställe.
”Hvad vill du mig?” svarade hon —
”Olycksaliga trollpacka!? utropade Riddaren i vrede —
”du är min fånge, om du ej straxt hoppar
utföre denna branta klippa i Rhein!” — ”Välan!”
svarade hon leende; ”må floden då sjelf komma
upp och hämta mig.” — Med dessa ord kastade
hon korallbandet i strömmen och började att
liksom svanen uppstämma sin afskedssång, den
underbaraste, den skönaste, som något menskligt
öra nånsin hört. — Men en förskräcklig storm
uppstod i trakten, Rheins böljor stego emot
skyarne, skummet skymde himlahvalfvet. Två
vågor isynnerhet, af en utmärkt hvithet, reste
sig rakt upp emot bergspetsen, och i deras
sköte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd15man/2/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free