Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott vinden som susade. Då mörkret slutligen
brutit in, återvände hon hem, vridande sina
händer och yttrande till hvar och en som hon
mötte: ”Wilhelm kommer ej i afton.” Med
morgonrodnaden uppsteg hon och skyndade straxt
till Wilhelms föräldrar, för att höra om han
hemkommit under natten. På detta sätt hafva
flera månader försvunnit, utan att hon en dag
försummat att bestiga de branta klipporna; och
detsamma gjorde hon äfven i går, då den
milda Försynens hand slungade åskviggen att
befria henne från en fruktlös väntan, ty
brudgummen återkommer ej mera. Han hade,
liksom hon, störtat i en ryslig aferund och
funnit der en tidig och oförväntad död.”
Hvarje öga fuktades vid denna rörande
berättelse. Sof i ro, du trogna par! den tunga,
djupa sömnen har skänkt er i döden hvad
lifvet förnekade edra älskande hjertan. Franciska
ses ej mera vandra omkring i bergen, frågande
hvarje blomma, hvarje buske, hvarje träd, om
Wilhelm varit synlig; hennes kallande stämma
höres icke mera. Lundarne sörja henne under
melankolisk tystnad; när vinden spelar igenom
dem, hviska blommorna, träden och bergen
den trogna Älskarinnans namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
