- Project Runeberg -  Min första Resa till Hufwudstaden /
21

(1828) [MARC] [MARC] Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Mitt inträde i Pig-societeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med ansigten som utwisa de mest olika åldrar, från
4 till 60 år, hwilka figurer tituleras för teaterns
sujetter. Min wän, som kände hela detta sällskap,
fick strax tillstånd att, jemte mig, inträda på
sjelfwa teatern, hwarest uppträden, sådana att jag af
skratt ej förmår beskrifwa dem, inträffade. —
Bakom sjelfwa skådeplatsen woro twänne rum, hwarest
karlar och fruntimmer, om hwarandra, klädde af och
på sig. Man kan lätt begripa huru många
pojkstrek här tilldrogo sig, dock kan jag säga, flickorna
till heder, att de bara skrattade åt allt. Under
representationen af N:o 777, stod jag i en af
kulisserna, men lär förmodligen stått så långt fram att
jag warit synlig af spektatörerne, ty en grof
stämma upphäfdes ibland dem, mig till förskräckelse:
”Hwad är det för en lång drasut, som står der och
tittar?” — En liten jungfru, som stod bredwid mig,
war nog artig och makade så mycket rum, att jag
genast fick draga mig tillbaka, för att ej ännu en
gång blifwa sedd. Naturligtwis borde jag beswara
denna artighet, och började derföre hwad man i
Stockholm allmänt kallar kurtisera, det will säga
med andra ord: tala. Flickan syntes wara rätt nöjd,
och i glädjen upptäckte hon åtskilliga saker för mig,
som t. ex. att hon tjenade hos en mamsell, som war
hållen af en förnäm herre, wid namn Okunnig. Huru
förundrad jag blef wid denna berättelse kan man wäl
begripa, och jag började werkligen att finna, det
Lurifax ej hade orätt, då han försäkrade, att enda
sättet att söka lyckan wore igenom flickorna. Ett ljus
i befordringswäg uppgick för mig, och jag beslöt följa
denna lyckas wink.

”Eger denna Mamsell mycket wälde öfwer sin
herre?” frågade jag den artiga flickan. ”Han är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 14:50:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd1sthlm/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free