Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de falla på Georg, upptog saken liksom en person,
som, vid uppvaknandet från en lång sömn, får
höra förtretliga nyheter. Hon ville länge icke tro
möjligheten af sådana order, och behandlade den
utskickade på ett sätt, som gjorde honom belåten
med att den anklagade var Georg och icke
Emilia. Men då hon slutligen öfvertygades om
anklagelsens verklighet, höll hon sig dock vid den
tanken, att Georg omöjligen kunde bli öfverbevist och
fälld; och hans frigifvande, efter en sådan
anklagelse, syntes henne blott såsom cen ytterligare
hämd, hvaröfver hon på förhand gladde sig.
Georg afreste och inställde sig, på kallelsen,
inför rätten. Hans försvar hade i början allt
utseende af giltighet, och många röster höjdes redan
bland folket, som förklarade, att misstankarne
voro ogrundade. Dessa misstankar ökades likväl med
hvar dag, och efter någon tid började brottslingens
försvar att allt mer försvagas. Han hade till och med
vid tvenne serskildta tillfällen fällt sins emellan
stridiga yttranden, och hans förklar ngar invecklade
sig ej sällan i en gordisk knut, som han ej sedan
mäktade lösa. Hans anklagare försummade icke,
att begagna alla möjliga medel att öfverbevisa
honom och aflockade honom beständiga förklaringar,
hvarmed han ofta försade sig. Detta oaktadt
kunde han icke fullt öfverbevisas, och domen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
