- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Första delen /
6

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. kap. Hos Agnes Pasch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


För närvarande erinra vi blott, att stället för den
händelse, som skall omtalas, var ett af de höga husen
i Drakens gränd, straxt nedanför den trubbiga vinkeln.
På den tid, då detta skedde, såg byggnaden likväl icke
alldeles ut som nu.

En artist hade sin boning i detta hus, tvenne trappor
upp. Det var ett fruntimmer, tillhörande en slägt,
som man kunde kalla en familj af målare, under en
längre tid utmärkt isynnerhet för sköna och lyckade
arbeten i porträttväg. Ända in i början af vårt sekel
var ätten Pasch berömd, genom sin då lefvande
medlem, mademoiselle Ulrika Pasch. Men ännu längre
tillbaka, före hela det Gustavianska tidehvarfvet, just
på det märkvärdiga årtiondet emellan 1740 och 1750
— detta decennium, som, ehuru mindre omtaladt nu,
emedan det blifvit öfverglänst af sednare epoker, likväl
både i politiskt, filosofiskt och framför allt religiöst
afseende utgjorde vaggan för den efterkommande tiden
— lefde äfven af denna målarslägt ett fruntimmer, som
med behag och framgång utöfvade den vackra konsten
att sätta andra på sin duk.

Det var en fredagsförmiddag. Rummet, stort och
angenämt, sågs upplyst genom en mildrad och jemn
dager, sådan man älskar i atelierer. Solsken afskys
här. Det skulle sprida ett glänsande sken öfver
somliga föremål, bländande ögat och nedtryckande den
egentliga färgen, under det att på andra ett för ringa
ljus fölle. För alt utestänga himlens för skarpa strålar,
men qvarlemna tillräcklig dager, har man en tunn,
för ögat älskvärd skärm framför sina rutor. I fordna
dagar nyttjade man härtill stundom en gardin af superfint
hvitt linne: i sämre vilkor bomullstyg. Men till
det slags höga elegans, som en och annan enskild

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/1/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free