Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. kap. Hos Agnes Pasch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
förnäm hållning och oj ufån cn viss grace. »Ryktet
säger mer än tillräckligt om or skicklighet,» fortfor han.
»Kan jag fä stanna nu med detsamma 3»
Jag är högst förbunden, svarade artisten; men jag
nödgas bedja om en annan tid. Jag väntar i detta
ögonblick en person.
»Jag vet, jag vet. Det är min gode vän, löjtnant
von Pahlen.»
Herrarne känna hvarann? Det fägnar mig på det
högsta; det skall då, som jag hoppas, icke anses
ohöf-ligt af mig, att jag ber min herre om uppskof.
»Men del behöfs icke, min söta mamsell Pasch; ty
löjtnant von Pahlen kommer icke i dag.»
Kommer han icke?
»Nej.»
Huru skall jag förstå del?
»Är del då någonting så ovanligt, alt man ändrar
sin lid?» anmärkte den anlände herrn med ett
aristokratiskt småleende.
Visst icke annars; men,i en sak af della slag skulle
jag tro ... .
»Blif icke stött på min vän,» sad® den andre, i en
ton af behaglig vårdslöshet, och blickade åt sidan med
ett mystiskt ögonkast, emedan han tyckte sig varsna
någon gående i trappan.
Men det är likväl besynnerligt, fortfor mamsell
Pasch; herr von Pahlen hade sjelf utsålt denna timme.
»Det vet jag. Men han har blifvit hindrad. Han bar
bedt mig gå i stället.»
I stället?
»Hvarför icke?»
Men ....
»Jag försäkrar på mitt hedersord.»
Herr. på Ekolt. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
