Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. kap. Planen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
»Ja!» svarade Robert sakta, och blinkade.
Somlige bèlvifla, alt konungens gåfvobref kommil
längre än i tankarne eller i ett ännu ofärdigl koncept.
Men lika mycket, jag antager det, och det gör här
ingenting till vår sak.
»Nej, ty fröken Taube har dock Ekolsund; och jag
känner tillika af säker hand, att hon redan i sin
sekretär eger konungens gåfvobref, underskrifva med
Fredriks egen hand.»
Förträffligt! Nu återstår endast, alt den sköna och
intagande fröken Hedvig äfven å sin sida utfärdar ett
gåfvobref på Ekolsund åt grefvarne Tbott, så hafva de
sitt borlroffade fädernegods tillbaka. Till grefvarne
Thott — hm, hvad säger jag? — icke till alla, ulan
endast till Robert Augustin,
»Madame Cornelia?»
Vi äro ju vänner? hvad skadar del då, att vi tala
uppriktigt med hvarandra? För öfrigt är jag säker,
att ni lemnar edra tre bröder fullkomlig indemnisalion.
»All möjlig ersättning, utan tvifvel; så vida saken
ens kommer så långt.»
Fröken Taube älskar er icke, gref Robert: hon har
knappt sett er, och det fordom; är det icke så? Huru
skulle bon då kunna bringas derhän, alt gifva er
gåfvobref på sin stora, sköna egendom, och det till
förfång för sjelfva sina små söner? Sådant kan icke ske
utan till följe af enchantement. . . .
»Trolldom, ja. Det är också derföre jag vändt mig
lill er, min nådiga fru Björnram.»
Och jag skall icke svika er.
»Men göromålet fordrar skyndsamhet. Jag vill icke
förekommas.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
