Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. kap. Marie Susanne, budbärerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
»Jag roade mig, i min bestörtning, att plocka upp
de satans lapparne; på hvarenda en stod: adieu, adieu,
llobert: På en var det likväl skrifvet: lack! nu
känner jag dig, llobert, Hubert! och vet hvad du ville.»
Ah!
»Derpå steg jag upp i den höga fönsternischen, som
vättcr åt Svenska Prestgatan, och som herr grefven vet
har galler för fönstren, emedan detla rum är en del
af klubbens bästa gömställen. Hvad såg jag? Döm
sjelf! Ett par galler voro afsågade, fönstret tydligen
öppnadt och åter från yttersidan tillskjutet, och nu var
det icke svårt att begripa hvad väg löjtnanten tagit.»
Min Gud! men huru lick ban instrument all afsåga
gallren?
»Del kan ej förklaras på annat sätt, än all ban
bekommit en liten fin såg i mademoiselle Susannes
paket, och troligen derjemte ett rep med knular på, alt
fästa i fönslrel och hala sig utföre ned på gatan. Hvem
vet? jag bara gissar.»
Oförsvarliga händelse! Men det kan likväl också å
sin sida ej förklaras, med mindre Marie Susanne viste
von Pahlen vara instängd och behöfva en såg och en
repstege?
»Del är troligt nog.»
Gud, hvart skall jag taga vägen, för alt ertappa
denna utlänning? Efter hvad som händt, är han nu
farligare för mig, än någonsin förut. Ilan har insigt
om, att jag byggt en plan emot honom! Han kan nu
icke blott försvara sig emot mitt anfall, ulan anfalla
mig sjelf. IIos riksgrefvinnan skall han . . men tyst!
Hör på, herr Westcrfell; ni är en kunnig och klok
karl. Jag ger er hvad ni behagar, om ni kan skaffa
mig spaning på den försvunne llyglingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
