Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. kap. Ämnet för Bröders tvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
»Icke det minsta?»
Nej.
»Och icke heller våra tankar, våra förhoppningar,
våra . . . hvad skall jag kalla det? . . på Ekolsund?»
Nej, icke heller det, så mycket jag kan tro. Och
likväl står det i ganska nära slhimanhang med
riksgrefvinnan Taube; och Gud vet, om det icke lill och
med rör någon mörk plan på sjelfva Ekolsund.
»Hvad vill det säga?» utbrast Clas Emanuel. »Kan
den goda riksgrefvinnan vara utsatt för någon fara,
eller en ny förargelse? Säg blott ett ord, Susanne, och
jag skyndar till hennes sida. Jag har icke glömt mitt
svärd, ehuru jag ej är så flink att föra det, kanske,
som min broder Åke.»
Svärd tror jag icke behöfvas här vid lag, sade
fröken Hedvigs sköna coniidente. Men . . .
Hon teg ett ögonblick, liksom tveksam.
»Måste jag tvinga denna läcka mun, alt yppa hvad
du tänker på, Marie Susanne?»
Du skall icke behöfva tvinga mig: ack nej! Men
det rör en af min nådiga och god.a grefvinnas egna
hemligheter. Bör jag omtala dem?
»Det vet jag icke, Susanne. Men du vet det
säkert?»
Har du nånsin hört talas om en löjtnant von Pahlen?
Grefve Clas gjorde en ofrivillig rörelse vid detta
namn. »Säg ännu en gång, Marie Susanne, hvad
het-le han?»
Von Pahlen.
»Min Gudi om jag har hört detta namn?»
Ja: har du?
. »Jag har det, och ganska nyss. Jag har i afton hört
del oftare, ån jag sjelf önskat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
