Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. kap. Mötet med en Obekant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
»Och andar sc’n? Sädana skådar du också; du till
ocli med framkallar. Du Iror, alt troll skola uträtta
något åt dig; och det hör till tidens stämning, så alt
jag förlåter dig. Men. fast jag icke är ett troil, så
tro du nu en gång också på mig, atl det tjenar dig
alltihop till intet.»
Jag vel ganska väl hvad du har emol mig, Tage.
Du kan icke lida min bekantskap med assessor
Svedenborg.
»Åh, hvad det beträffar, så misstar du dig. Jag
vel om assessor Svedenborg, all ban är en i botten
redlig och hederlig man, och med stora kunskaper.
Fast jag icke förslår hans sednaste griller, så dömer
jag dock icke om dem, emedan en vetenskapsman har
rättighet alt fördjupa sig. Men du, kära Robert . .
ja, jag får säga dig, atl jag tror du har råkat i belt
andra händer än Svedeuborgs, hvilken jag aldrig hört
befatta sig med dylikt, hvarmed jag tror, att du nu
som bäst håller på. För öfrigt är han ju bortrest till
England nu? Nej, här är något annat, fasl du icke
vill tala derom. Men det kommer nog fram, och jag
fruktar du knäcker nacken på dig.»
Vi slå nu vid porten, Tage.
»Ja; då gå vi in.»
Men ohöflighelerna skola sluta här.
»Får ga. Jag stiger in ändå, äfven med risque att
ej få gräla mera. Jag vill hafva en rolig natt.»
En sådan vill också jag njuta. Stig på, min brorl
Du vel, atl jng har del gudskelof rätt bra i mina
rum, och jag kan väl i nödfall herbergera en person,
hvartill jag slår i närmaste skyldskap. Emellertid får
du ursäkta sådant del är; vi skola dela Ijufl och ledt
deruppe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
