Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. kap. Det tredubbla Äfventyret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
»Jag vill hafva igen mitt bortrolTadc penningskrin,
och del är nog, det!» röt Åke.
Åh, förifra er icke. Det är då er kassakista, som
den skurken tagit?
»Icke den skurken, säger jag, utan de skurkarne.»
Säg hvad herrn vill, hahaha! herrn, eller ni, eller
hvad jag skall säga, är en rätt munter krabat eljest,
om ni ej vore så hiskeligen hårdhandt; hörpå nu, se så!
»Öppna porten, säger jag!»
Var lugn. herre!
»Nej, jag är icke och skall icke vara lugn. Fort!
eller jag slår benen af dig!»
Vet ni då icke, att jag är en rättvisans tjenare?
»Du, rättvisans tjenare, din skurk?»
Ser ni icke det på mig?
»Få dig, som hjelpt de andre, att taga miu egendom,
mitt skrin, och . . »
Åh, prata tok. Här, der ni slår, ligger ett
rättvisans hemvist, herre. Här är elt kontor.
»Hvad för konlor?»
Polis-vaktkontor.
»Du ljuger!»
Begriper ni icke, hårdhändla menniska, alt vi på
gatan hafva tagit och fört hit er ljuf.
»Min ljuf?»
Ja, tjufven ja.
»Hvilken?»
Han, som stod på Slora Nygatan, och som ur ett
hus tillgripit en stor, för hiskeligt rar och tung
kassakista. Nu hafva jag och uiina sällskapare gripit det
stulna, och tjufven med. Var icke det rätt, och tillika
ganska präktigt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
