- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Första delen /
223

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. kap. En ny man i harnesk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

223

ningar. »Det kommer nu an på hvad och huru
mycket af den goda fru ßonauschiöld kan räddas,» tänkte
han, »derpå beror utgången af broder Akcs storverk.»

Likväl sade han ingenting. Tages känsla hänförde
denne omedelbart, att vilja störta utföre till platsen,
der faran sågs som störst, och hjelpa hvad han
kunde, utan afseende på vän- eller frändskap.

Men i sjelfva den gränd, der det brann, kunde
ingen vidare intränga; der stod eldsläckningens korps
och öfriga apparater. Bröderna gingo derföre
Vxsmeds-gränd, som var närmast intill.

Här var det, som Kobert Augustin lill sin
outsägliga förvåning och glädje varseblef von Pahlen slående,
liksom i väntande, åtminstone i tankfull ställning. Han
gaf honom ell slag på axeln, hvarvid han nppvaknade
ur sina föreställningar, och hastigt såg sig om.

När ban blickade tillbaka och varseblef hvem som
slagit honom på axeln, ulbrasl han: »ah! min
olycks-stjcrna är då åter uppstigen på himlahvalfvet!»

Ni är sent ute, löjlnatil von Pahlen! sade Kobert
Thott. Jag lyckönskar er (ill all icke längre behöfva
hålla er inne, för all undvika följderna af er krigslust;
men Iror ni er vara fullkomligt säker här?

Von Pahlen nickade betydelsefullt: »jag är säkrare
här, än i de rum en god vän behagade utse ål mig.
Jag är förbunden både för de skråmor, ni skaffade mig
den der qvällen, och hvilka behöfde två dagar för att
helas; och ännu mer för den humana värd. ni viste
gifva mig under min fångtid. Jag slår i skuld för allt
delta, och dessutom för ert besvär, att åt mig
rekommendera den artist, jag behöfde. Jag hoppas kunna
vcdergälla er en dag. Men nu, förlåt mig, alt jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free