Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. kap. Clas Thotts förundran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
som helst, aldrig äro ur vägen; betalade dem, och
började i förargelsen smaka på.
»Hör, gumma,» sade han, »ser du till min fångknekt
derute, så befall honom komma till luckan.»
Bakelse-Jcana vinkade Anders Gafvel, och han
inställde sig lydig, ehuru oglad.
»Gråa lymmel!» ropade gref Thott, »svara mig öppet
på en fråga. Jag vet väl ej huru länge dina herrar
ämna låta delta skändliga narri räcka, och del vet du
säkert icke sjelf. Men bar man förbjudit dig, att låta
någon komma till mig, som jag vill och behöfver tala vid?»
Gafvel såg i golfvet. Slutligen svarade han: derom
har man ingenting sagt mig. Jag har endast befallning,
atl icke släppa någon ut, men väl in.
»Så gå till Stora Nygatan, huset N:o.., och tillsäg
min betjent Didrik, alt genast komma hit.»
Jag får ej lemna huset, genmälde Anders.
»Gumman här kan Rå: jag ger henne drickspengar,
min kära vän.»
Jag tillåter icke beljenten komma hit, inföll Anders.
»Hund! nyss sade du, all du ickp blifvit befalld alt
vägra del ?» ropade gref Clas.
Ja, väl fingo jag släppa in honom; men då skulle
jag icke få släppa lit honom sedan. Och jag har icko
föda åt så många, förrän herrn sjelf kommer åtor.
»Usling! hvad vill dol här säga?»
Jo, förståndel säger mig. alt finge beljenten komma
hil och tala vid herrn nch sedan gå sin väg. så skulle
straxt derpå hela stadens vakl komma hit och laga ut
herrn. Och det anslår mig icko all tillåta.
»Men hvad säger dig då förståndet nm käringen här,
som du låtit komma till mig?»
Hon är trogen, svarade Anders med en syrlig blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>