Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. kap. Förslag till rymning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
röst, som kunde uttydas nära ovilja alt lemna sitt
förra rum.
Detta undgick ej att så mycket mera uppegga
Anders Gafvel lill förslagets utförande. »En hundkoja?
visst icke, min grefve!» utbrast han. »Grefven känner
icke oss här, och hur innerligt jag vill tjena grefven i
allt hvad jag kan.» Han gjorde en bugning i form af
artighet för sin gäst. Gud gifve han ville ihågkomma
mig, när han är härifrån, tänkte Gafvel. Detta tordes
han dock icke uttrycka vidare än med ögonen, som
nästan liknade en bönfallande tiggares.
Clas Thott gick ut. »Hvart skola vi nu taga vägen?»
sade han vänligt till den grå.
Jo, kom! svarade denne och gick vid sidan i
bugande ställning. Jeana trädde på den andra. De begge
onosliga karlarne följde lätt i spåren. Efter några
minuters vandring kom man i den gång, der
Bakelse-Jeana förut i dag suttit och hvilat på en bänk.
Hon såg strängt på Anders och mumlade för sig
sjelf några obegripliga ord, som skulle föreställa
tattar-språk. »Tag den der kammaren!» hviskade hon åt
Anders: »i den kammaren skall besvärjelsen nu verka, och
Sibylleboken göra det öfriga.»
Man begriper, att hon pekade på den kammare hon
ville hafva, och till hvars stora utanlås hon nu viste sig
hafva nyckel.
Anders Gafvel var högst angelägen att gå efter
hennes anvisning, för alt vinna det syftemål han
önskade; han öppnade således den dörr, hvarpå hon
häntydt.
Kammaren derinnanföre hade blott elt fönster, med
utsigt åt Munkbrovaltnet; men bär satt inlet galler.
»Det är min egen kammare,» försäkrade Anders.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
