Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f9
Hvem skulle ej kunna hitta en väg, som han också
aldrig farit? Det är hvad militärer hafva på sin lott
ganska ofta, min nådiga fru.
»Så mycket båttre i dag.»
Jag skall genast sätta mig upp. Men jag påminner
mig någonting . .
»Hvad är det?»
Ah, jag ville endast säga, alt jag här icke har
någon ridhäst. Skulle jag kunna hinna hemta min från
Stockholm?
»Nej,» utbrast fröken Ankarclou, »det blefve en
besvärlig omväg. Jag kan lemna ridhästar.»
Ridhästar? alltså mera än en, min nådigaste fröken?
Jag uppskattar er godhet högre än ni sjelf (ror.
»Major Åke har sill stall väl försedt,» svarade hon.
Den stora tillfredsställelsen skulle då möjligen
kunna göras mig, aLt bekomma två ridhästar? inföll
fänriken.
»Det kan ske, om så skulle behöfvas.»
Jag rider icke gerna utan min ordonnans, svarade
von Drachenmilch med en viss höghet i blicken.
Härute finnes väl ingen knekt härtill. Men jag känner
dock redan en, som blifvit min bekant, och som säkert
följer mig, om jag önskar det, och om jag kan få en
häst åt honom.
Gustava blickade litet häpen på den stränge
fänriken.
Jag ansvarar för alt ingenting farligt skall hända
denna unga, hederliga man, svarade han med en
lugnande blick på den stackars flickan: jag slår sjelf i
förbindelse hos honom, som skaffat mig vagnen här i
natt, och utan hvilken jag ej kunnat bevisa min
nådiga fru den tjenst, som varit min samvelspligt. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
