Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Fru Bonauschiöld, hvars hus brunnit i natt. Jag
tärdas här förut för att bespeja vägarne, hvilka sägas
vara oroliga, ehuru Gud skall veta, att jag funnit dem
ganska lugna. Fru Bonauschiöld kommer efter, och
jag väntar henne hvarje ögonblick.
»Min Gud! det är dà säkert hon, som anländt till
Kännarskedet, och som frågat med så stor ifver efter
gref Thott?»
Det skulle ej förundra mig, om hon frågat efter gref
Thott der, efter hon icke reser för något annat än att
träffa honom, och han sjelf gifvit henne bud modavis
att fara ål detta håll.
»Godt!» utbrast Tage Thott med lättadt hjerta. »Det
var alltså ingen annan än fru Bonauschiöld! och
det är Åke hon efterspårar. Låtom oss genast
återvända; ty, om jag ej bedrar mig, behöfva vi icke
dricka mera vatten?»
Nej. Men hvad tänker grefven om vår stora plan?
»För hofbalen i afton?»
Och alt förmå de sex damerna till dans . .
»Sex? Nå, af dem kunna vi ej räkna på alla just.»
Dock på åtskilliga. Skulle det ej låta sig göra,
herr grefve?
»Vet, min bäste fänrik von Drachenmilch, det faller
mig r.ågol i tankarne . . »
Det är hvad jag vänlat.
»Jag har lust, atl göra mig närmare underrättad:
jag är sjelf hofjunkare, och . . »
Del är det rätta.
»Jag hade lust, att känna på mina vänner vid Stàkes
färja, i händelse någon af mina bekantskaper är ute
med på detta kungliga jagtparti. Det är verkligen
visst, att det kunde löna mödan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
