Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Det går an. En hund, såsom lilla Epilion? en
ridhäst, med garneradt schabrak och perlor på betslet?
en käpp med guldknapp, att spatsera med i Carlbergs
alléer?
»Någonting, ja.*
Nå ja.
»Var god och skaffa mig konungens försäkran härom.»
Men vi skulle då först hafva saken afgjord, som
begäres. Jag kan eljest ej nämna den.
»Jag utber mig alt få uämna den sjelf, när tillfället
kominer.»
Men var af den godheten, herr hofjunkare, och hugg
icke till . .
»Herr hofsekter! vi inåsle alldeles icke begripa
hvarann i dag? Vi förstodo hvarann bättre, så länge vi
talade österländska. Var ånyo konung! Och jag skall
börja tala om inin fée på skogen här.»
Det behöfs icke. Vi skola nog förstå hvarann ulan
obegripligheter.
»Men jag försäkrar, alt den skogsgudinna, hvarom
jag talar, är verklig. Hon heter mor Karin Mridsberg,
förmodligen efler Stridsberga by vid Spånga kyrka,
der hon skådat dagen. Ingenting är narri. Utverkar
ni icke del jag begärt, så blir del alldeles ingenting
utaf med de dansanta damerna af qvalitet.»
Ni skall få er vilja fram, herr grefve.
»Jag tänker på sin höjd begära ett lilel handbref af
hans majestät till en viss person. Det är troligen
alltihop. Ni behöfver således icke vara rädd, och icke
en annan gång säga. att jag hugger till.»
Det är således beramad! ?
»Huru dags i afton?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
