- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Andra delen /
113

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

»Lägg till här straxt vid Herrhamn!» sade hon åt
skepparen. »Ni ser, att den der lilla båten, som rott
framför oss, tagit kosan uppåt sundet emellan Fågelön och
Kungshattslandet?»

Ja verkligen! utbrast gref Clas; men hvad hafva vi
med den att göra?

»Det är den båten, herr grefve, hvarom jag nyligen
talade, och som vi så nära hunnit upp. Det är i den
som Gaspolins undsättning nu ror, och hvilken han
efterskickat, att genast från Kiksdalershuset begifva sig
ut till hans hjelp, efter han måste vara hårdt ansatt.»

Hababa, minsann! då lär del också vara i den båten
som det sällskap sitter, hvarom ni nyss sade oss, att dess
ledamöter kunde kallas karlklädda frunlimmer?

•Ja visst. Jag såg dem allesammans, nar de foro af,
och känner det fullkomligt. Ser ni, skeppare!» sade
Jeana och reste sig i fören, »nu vika de af till venster,
och ämna säkert lägga till vid Hättan. Der skola de
gå i land? Der! Då begriper jag hvar de öfriga äro.»

Enligt hennes lillkännagifna önskan och råd,
landsatte således gref Clas med segelbålen vid Herrhamn,
som låg nära östligaste ändan af Kungshattslandet.

Bakclse-Jeana närmade sig grefven. »Om det
tillåtes mig,» sade hon halfhögt, »önskade jag bedja
grefven gifva några goda ord åt dessa raska Björköboer,
att utgöra vårt vidare följe. Man kan icke vela huru
manstarka Gaspolinerne äro. Grefven har icke sett de
krabaterna; men jag vet utaf dem.»

Clas Thott hade redan tänkt på angelägenheten, alt
hafva denna segelbåt i beredskap till ytterligare färd,
om det behöfdes. Han erbjöd således skepparen god
ersättning, om han finge tinga honom och hans folk för
hela dagen. lian underrättade honom med några ord
Herr. pd Ekols. 32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/2/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free