Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
med von Pahlen i spetsen, hvilka hunnit fram
under grefvens samtal.
»Här måste saker redan hafva skett!» sade
Bakelse-Jeana, med en slug blick på Kron-Lotta och den unga
Didrik.
Var säker derpå, svarade Clas Thott; men
mycket, ja, det vigtigaste återstår ännu.
»Hvar är den andra grefven?» frågade hon.
Nere i guldkulan, i grottan, mormor! utbrast Lolla.
»Nu,» ropade grefve Clas, »skola vi oförtöfvadt
begifva oss dit. Vi äro tillräckligt manstarke: kom!»
Kron-Lotta utpekade vägen. På Kungshattslandets
nordligaste udde befann sig ett af vatlen på trenne
sidor omgifvet berg. At fjerde, sydligaste hållet, som
vätte ål landet, låg öppningen till en stor
underjordisk håla, hvilken sträckte sig in i en del af sjelfva
berget på denna sidan; men som ingen oinvigd var’i
stånd att upptäcka.
Ditåt ställde man sin gång. Till och med då man
redan hunnit fram. kunde grefve Tholt ej märka på
berget eller omgifningen någonting, tillkännagifvande hvad
har funnes. Men både Jeana och Lotta kände vägarne.
De böjde undan ett par mycket yfviga och mörka
grenar på en stor, fotsid, ända ned lill rolen med
qvistar bevuxen gran. Bakom den syntes tvenne med
tjock björnmossa öfverdragna klippor, mellan hvilka
en springa gick, så bred, att en måttlig person der
kunde krypa in.
»Åklä er! håll er åt sidan! slig icke midtför
öppningen,» hviskade Jeana. »Ni kan förstå, grefve, alt
Gaspolin är varskodd och icke gerna ser frcmmandes
ankomst. Ni har en pistolkula i bröstet på er, innan
ni vet ordet af.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
