Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
att sia honom till marken. Men delta lyckades ej. I
stället uppstod en förfärlig brottning.
»Didrik!» ropade grefven, »kom hit, min gosse, och
tag denna beelzebub i benen.»
Ah, är det grefven? sade med vänlig röst egaren
till de förfärliga armar, som så karlavulet omfamnat
honom. Han igenkände stämman på en af sina
Björköboer, hvilken i mörkret tagit grefve Clas för en fiende.
»Godt!» genmälde denne; »men på detta sätt komma
vi till korta. Det är mycket illa, att vi ej hafva
facklor. Kunde ej någon springa upp till manbyggningen
vid Hättan, och derifrån hemta oss bloss?»
Det behöfs icke, svarade Bakelse-Jeana utifrån; låt
bara oss fruntimmer komma ditin: vi vela hvarest
allting finnes att tillgå i kulan.
»Förträffligt! skynda er då i all verlden.»
Bakelse-Jeana och Kron-Lotta Origo inträda. Men
von Pahlen, jemte Baslian och en man, anordnades att
hålla vakt utanför hålans mynning.
När Kron-Lolla var inne, fattade hon genast
grefvens hand och förde honom till en sidoöppning, ett
litet stycke längre fram i högra bergväggen. Jeana
grep Didrik vid handen och ledde honom åt samma
håll.
Genom denna nya öppning glimtade ljus. Men nu
var försigtighet af nöden.
»Ts! ts! stanna litet, grefve. Gaspolins är derinne:
de vänta fiender, de bereda sig på förtvifladt
motstånd. Låtom oss lyssna litet, innan vi nalkas vidare.»
De stodo ett ögonblick stilla och skarpt lyssnande;
men de hörde ingenting.
»Är del möjligt, att de kunna hålla sig till den grad
stilla?» sade gref Clas hviskande till Jeana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
