Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Det vet jag; det är ingen hemlighet. lian inställer
sig hos ståthållaren med krutprofver, allt som de
blifva färdiga alt beses; och han har krutet fint pulveriseradt
och inlagdl, än i en gulddosa, än i cn silfverask, sora
han lemnar ståthållaren, hvilken skall pröfva krutet
och tar emot det.
»Hahaha, det är förträffligt. Det är afskyvärdt!
Också jag hoppas en dag pröfva detta krut, och jag
skall tillsäga hans majestät derom,» utbrast grefve (Ilas.
»Hörpå, min korpral, stanna här på platsen, hitom
backen. Rör er icke från stället, förrän jag
återkommer; och låt ingen se er från laboratorium. Jag skall
gå dit framåt, jag, som icke är så rädd för den på
marken utströdda räfkakan.»
Innan grefve Clas aflägsnade sig, had han von
Pahlen stanna qvar vid truppen, för alt hafva ett
vakande öga på korpralen, och noga förekomma, all dc ej
framslode så, alt de kunde skönjas från Lugnet. »Då
jag icke kan få dem dit, såsom jag önskat,» sade han
till von Pahlen, »så vill jag åtminstone, alt
Gaspoli-nerne skola förblifva i okunnighet om min styrka här,
ehuru jag ännu icke vet, huru jag skall använda
den.»
Von Pahlen nickade bifall.
»Herr löjtnanten blir för närvarande er
öfverbefälhafvare!» sade grefven till korpralen. Denne gjorde
militärisk honnör för von Pahlen.
Grefve Clas vandrade framåt.
Han hade knappt hunnit ett par steg öfver
backen. och gick på vägen nedåt grinden, der Lugnets
territorium börjar, då han under ett träd såg
Bakelse-Jeana, hvilken vid hans annalkande plötsligt
framträdde och gaf honom teckcn att cj gå vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
