Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
»Vi skola tala derom. Jag skall lemna er del deraf
med det första. Men nu, nöj er med den förklaring,
jag gifvit er, att ni kan vara obekymrad om det
nedbrända huset. Gå, min vän von Drachenmilchl och
antyd major Åke Thott att inträda till mig.»
När von Drachenmilch kom i det yttre rummet, der
bela det väntande sällskapet befann sig, betraktade man
honom med högst nyfikna blickar. Alla voro förtjusta
i den föreställningen, att nu i hast hafva blifvit bragte
till målet, att få framställa sina önskningar, och de
genomgingo i tysthet med sig sjelfva hvad de skulle
säga. Man såg på von Drachenmilch, alt han med
lycka genomgått sin sak; hans blick var glänsande och
hela hans väsende tillkännagaf alt han var upprymd.
Då han vände sig lill major Åke Thott för att
tillsäga honom att inträda, yttrade han med detsamma:
»Fredrik är en ande. Min store landsman har slagit
ihjäl sig; men han lefver nu efteråt på ett obeskrifligt
sätt.»
Är han således verkligen en ande? sade grefve Ake,
och kände en rysning vid alt gå till den utsatta
audiensen.
»Men af fullkomligen godt slag: var utan fruktan!»
inföll fänriken.
Grefve Thott nalkades således dörren till konungens
rum, ehuru han icke gjorde det med fullt säkra steg.
Han inträdde och såg sig om. Han slängde dörren
efter sig; han såg sig ånyo om. Han fann der allting
naturligt.
»Kom närmare, min vän!» sade kung Fredrik.
Åke steg ett par steg emot sängen.
»Ni ser ganska dyster och förstämd ut,» fortfor
konungen. »Öppna ert hjerta för mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
