Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
»Hvad ni önskar, min grefve, måste vara sådant,
att jag redan på förhand kan bevilja det!» sade ban.
Men Clas Thott skakade på hufvudet. Min monark,
svarade han, min önskan är långt ifrån att vara den
minst djerfva. Jag vågar ej en gång nämna den!
»Jag känner den,» inföll konungen småleende: »ni
vill hafva Ekolsund?»
Och min monark vredgas ej?
»Vredgas?»
T]f hvilken önskan kunde vara mera oerhörd?
»Ekolsund vilja alla menniskor hafva: jag har sjelf
velat äga det, innan jag fick det; hvarföre skulle det ej
kunna förhålla sig likaså med er?»
Hvilken godhet?
»Men låtom oss komma närmare till saken. "Vill ni
taga Ekolsund ifrån mig nu genast?»
Hvilken förkrossande fråga?
»Med andra ord, skulle ni vilja beröfva
riksgrcfvin-iian Taube delta apanage omedelbart? Vill ni träda i
besittning af slottet straxt?»
Gud, huru ovärdig jag känner mig!
»Låt mig då få del af hela er ovSrdighet!» inföll
konungen med en skämtsam blick.
Jag älskar Susanne Cederlöf, svarade grefve Thott;
och hon skall blifva min maka, om ej bistra, okända
öden lägga sig emellan. Riksgrefvinnan Taube bar
omfattat denna sin barndomsvän med en godhet, som
måhända kommit ända till ers majestäts kunskap. Hon
har då och då låtit oss förstå, alt hon helst af alla
skulle vilja hafva oss hos sig medan hon lefde, för att
under hennes ögon styra och ställa med det herrliga
godset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
