Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Det är väl möjligt, svarade Tage; men jag vet det
icke.
»Ni vet det icke?» utbrast konungen. »Så skall jag
säga er det. Ni önskar ega Ekolsund. Har jag orätt,
min herre?»
Ers majestät är då en ande, vidtog Tage Thott;
ingen annan kunde vela det. Men det må vara, ers
majestät: en önskan är ju icke ett brott?»
»Ett brott?»
Jag hoppas, att det ej så anses.
»Visst icke. Men hvarföre har ni ej Öppet
uppgifvit er önskan för mig? Skulle det vara jag, som
måste säga er den?»
Ingen kunde göra det bättre.
»Sehr nobel. Och ni står fast vid er önskan? Ni
vill komma åt Ekolsund, min hofjunkare? Ni vill
jaga bort riksgrefvinnan, och äfven mig, tror jag,
derifrån?»
Jag ber om nåd, ers majestät.
»Så tala!»
Hela min önskan sträcker sig till att blifva Juliana
Wefverstedts man. Hvad hennes gode far vidkommer,
så torde ers majestät sjelf hafva nåden aldrig finna
någon mera god förvaltare. Är del någonting ondt i
den tanken, alt ers majeslat förordnar sin
general-auditör till förnämste disponent af Ekolsund, redan
under fru riksgrefvinnans lifstid, och likaså efler hennes
död? Jag skulle ej kunna se annat än godt häruti.
Men det kan icke heller nekas, att Johan Wefverstedt
är en man, som inom kungliga krigskollegium af sin
konungs nåd torde böra upphöjas till krigsråd; och
snart blir det. Då, ers majestät! frågar jag i
underdånighet, om det är brottsligt, att Wefverstedt såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>