Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Hedvig Taube lefver icke länge.
»Hvad . . hvad säger ni . . och med denna visshet?»
Jag berättar endast hvad jag hört. Hennes helsa
är icke blott vacklande, den är undergräfd.
»Gud! Kobert . . ni känner mera härom, än ni vill
omtala för mig?»
Nej, ers majestät.
Skall Hedvig dö?»
Man förmodar det. Hennes sjukdom ärafdenna
beskaffenhet. Riksgrefvinnan ligger icke nu till sängs; men
nästa år tör hon ligga på bår. Det är hvad man säger.
»Ni är förfärlig, gref Kobert. Vet ni del!»
Atl läkare kunna förutsäga sjuka konstitutioners
snara frånfälle, år hvarken ovanligt eller förfärligt,
svarade grefven med köld.
»Och ni talar härom med denna isande likgiltighet?»
Nej. Nej, ers majestät! •
Det såg ut som Robert i delta ögonblick borttryckte
en lår ur ena ögonvrån, med det finger han som
hastigast förde upp emot ansigtet.
Ers majestät, fortfor han och liksom sammanpressade
rösten lill en stämma af hårdhet: en vissen, en
förtrampad blomma vill jag hellre se begrafven, än q
var-liggande ofvan jord. Må Hedvig dö! Jag skall sörja
. . sörja . . oh! Men jag skall glädjas.
»Ni förvånar mig, gref Robert Thott,» utbrast
konungen, och reste sill hufvud högt öfver kudden.
»Jag önskar, att jag hade lärt känna er förr. Fast . . »
Det skulle hafva tjenat till intel, svarade den andre
iskallt.
»Emellertid blandar sig ej en så liten egoism i edra
handlingar, då ni nu tillika vill hafva Ekolsund, och
på delta säll.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
