Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
till Ekolsund. Har du råkat i fiendskap med någon af
Thottarne?
»Ja, med Robert Augustin.»
Aha!
»Men Clas Manuel är niin bäste vän.»
Jag kunde tro det. Dessa begge bröder äro som
natt och dag. Men begge skola de uppvakta Hedvig
Taube.
»Begge? äfven grefve Robert?»
Ja.
»Honom vill jag framför allt förekomma,» utbrast
von Pahlen. »Han synes mig vara en farlig och elak
man. Om ers . . ers majestät låter gifva mig en god
ridhäst, så dröjer jag icke elt ögonblick vid jagtlägret.»
Konungen ringde; kammartjeuaren inkom och fick
befallning om allt hvad som behöfdes till von Pahlens
utrustning.
Efter ännu några ögonblicks samtal, omfamnade
konungen von Pahlen, tryckte en varm kyss på hans
parma, och den Hessisko kavaljeren aflägsnade sig
under djup rörelse.
När han utkom ur konungens tält, fördes han af
Planting Bergloo bakom de angränsande tälten på en
gångstig, der ingen från lägret såg dem. Litet längre
fram under några lummiga björkar, hvilka månen nu
som bäst försilfrade, såg ban tvenne hästar och en
betjent. Von Pahlen sa!le sig upp. Planting sjelf
ledsagade de begge rytlarne ned lill Stäkes färja. Når
de kommo till stranden, funno de icke färjan, men
hörde densamma af fàrjkarlen dragas derute på vattnet,
och snart föras i land. Färjkarlen bad herrarne
ursäkta; men han hade nyss fört öfver en resande,
förmälde han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
