Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
»Flydde de för oss? Det tycker jag om dem för.
Det är då rätt som folk säger, att tiderna mycket
förändrat sig, och all man hade det bättre förr än nu.»
Nu fly ej Ryssarne, menar du? Del är sant!
fortfor Juliana, och nickade med en viss Svensk höghet:
det kan vara sant, fortfor hon, att vi nyligen fört
ett olyckligt Finskt krig. Men . . hvem anförde oss?
Var säker på, alt det skall icke alltid gå på detta
sätt! — Mademoiselle Wefversledt hade i delta
ögonblick utseendet af en liten lejoninna, färdig alt skaka
manen.
Tage Thott betraktade henne under tystnad; men
del syntes tydligt, alt han tyckte om, att han snart
sagdt förtjustes, af detta stolta uttryck. Emellertid
roade del honom atl tala som förut, och ban sade:
»Nog komma Ryssarne i tur alt fly för oss en gång;
men hvad jag icke tror, är, all deras enfald skall
sträcka sig ända till atl ånyo gräfva Ryssgrafvar i
Mälaren. Men se! nu hafva vi en stor backe på andra
sidan igen; och här skola vi upp?»
Det låter som om du aldrig farit denna väg förr,
Tage?
»Jo, jag har. Men icke i historiskt sällskap.
Derföre passar jag på nu, och skafTar mig upplysningarom
allt rörande vägen.»
Du är god, du. Historiskt sällskap? Hvarför icke
också geografiskt?
»Nå, men nog måste du medgifva, goda Juliana, att
du kan mera historia än jag! Tror du icke, att vi
böra stiga ur och gå i denna backe? Man stannar
deruppe med främre vagnen, och låter hästarne pusta.»
Ganska gerna; om de andra stiga ur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
