- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Tredje delen /
100

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

öfver Julianas kinder. Det hade visst ingen egentlig
förnämhet varit hos Marie Susanne, den stackars
silf-vertvätterskan förr och nu knappt mera, som kommit
henne att yttra hvad hon sagt. Men det dagliga och
nära umgänget med riksgrefvinnan torde väl hafva smittat
henne med en viss öfverlägsenhet, nådighet eller
pro-teklionalitet i sättet mot småfolk. Wefverstedt utgjorde
väl icke alldeles bara småfolk; tvärtom, Cederlöf ansåg
generalauditören för en mäktig och farlig man. Men
hon kunde icke fördraga honom; och det dels å
riks-grefvinnans vägnar, dels för egen räkning, hvartill hon,
liksom grefve Clas, nog hade sina orsaker. Om detta
ej helt och hållet kunde undvika all gifva sig tillkänna
genom rösten, så hade hon ändå tillräcklig hoftakt att
lägga sina ord vackert. Juliana var emellertid etl så
klokt fruntimmer, att hon lade märke till tonen.

Ungt ifrån likväl, att låta någonting undfalla sig,
gaf hon Cederlöf en förbindlig mine till tacksamt svar
på det sist yttrade. »Jag skulle så gerna vilja se det
sköna Ekolsund en gång ännu.» sade hon, »och aldrig
kunde ett besök der vara angenämare för mig, än då jag
kunde hoppas alt åter träffa min nyvunna bekantskap!»

Hon räckte härvid till afsked ut sin högra hand
något litet, likasom på försök. Marié Susanne accepterade
den. Hon tryckte sin nya väns hand; oaktadt det
slags lika fol, Juliana nu satte sig på, icke fullt
smakade Marié Susanne. Egentligen var det en viss stor
olikhet i dessa begge fruntimmers lynnen, som måste
hålla dem aflägsna från hvarann, oaktadt artigheten i
väsendet, och all den aktning de hyste, all den godhet
de upptäckte, hos hvarandra.

Clas Thott inträdde, efter att hafva utrönt, att allt
befann sig i fullkomligen pålitligt skick för resans fort-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/3/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free