- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Tredje delen /
132

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•132

huset, och hade det tunga schatullet under sin
herkuliska arm, så var Snakenborg ej sen att oförmärkt
följa honom i spåren. Major Thott gick in i ett hus
på Stora Nygatan, der han aflemnade sin enkefru.
Händelsen gjorde, att han satte skatten ifrån sig på
gatan i den mesen betjentens vård; och derigenom blef
del för oss så mycket lättare att tillgripa hvad vi hade
i sigte att taga. Men hade majoren också inburit
kistan eller schatullet i rummen, dit han ingick, så hade
vi beslutit att inrusa manstarkt; och han skulle under
mörkret och den nattliga förvirringen hafva gjort sin
förlust lika bra. Hvad är det således att tala om
eldsvådan? Den är en gerning alldeles af samma skrot
och korn, som nattjuntans andra bedrifter, ehuru
kanske mera lysande och i ögonen fallande. Att vi
kommo lill fru Bonauschiölds hus den der natten, eller att
jag föll på det infallet att bruka eld den der gången,
härledde sig äfven af en händalse, och var blott en
variation af hvad vi alltid brukade. Jag och flere
andra af juntan voro i sällskap med en Hessisk fänrik,
som påtingat vårt biträde till uttagande af en sin
landsman, hvilken man instängt på Solklubben. Vi gingo
dit och blefvo illa mottagne. Vi utdrefvos och råkade
i stor förargelse om natten. Den Hessiske fänriken
framkastade då den sqvadronaden, all han af hämnd
ville i grund nedrifva det huset, hvarest vi blifvit
förolämpade. Jag, såsom allvarsam, lade den Tyske
pratmakarens uttryck på sinnet, och utarbetade tanken
till ett förnuftigt förslag. Vi hittade ej om natten
genast tillbaka till det hus, der vi haft vår batalj; men
kommo slutligen ned i en annan gränd, der jag märkte
en port stå öppen. Sådant, så sent på dygnet, vickte
min uppmärksamhet. Jag såg mig om och igenkände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/3/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free