Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•134
fasthållne, så vore faran ingen. Men de äro
lösa ... »
Der äro vi åter! sade Wefversledt för sig sjelf. Men
brår befinna sig dessa begge grefvar? tillade han högt.
»Hörpå, herre!» inföll Martholin, och steg djerft ett
par ytterligare steg framåt. »Grefvarne äro icke längre
i Stockholm, det vet jag med visshet; ty jag har
ganska noga efterspanat dem, för att knipa tag om dem
ånyo. Gissa hvar de äro!»
Hvad? hvad behagas! utbrast Wefversledt i högsta
spänning.
»Del slår ej felt, all dc redan sökt konungen ute vid
Slåke.»
lf a I
»Jag vet mera,» utbrast Snakenborg, som hittills
iakttagit lystnad.
Hvad vet då ni?
»Jo, grefvarne äro på väg åt sjelfva delta håll.»
At detta håll? Huru vel ni det?
,»>Jo. Mina kamrater Frank och Martholin sågo dem
ej; men jag tror mig med säkerhet hafva blifvit dem
varse vid Grans gästgifvargård.»
Ni såg den»? Hvarföre märkte ej edra följeslagare
detsamma?
»De redo från gården förut. Jag hade litet
oupp-gjordt med värden och stannade qvar ell ögonblick
efter dem på Gran. När jag slutligen gallopperade
derifrån, anlände tvenne vagnar och tre ridande
kavaljerer. Jag hade icke lid alt stanna för att utforska
hvilka som åkte; men mitt öga har mycket bedragit
mig, om jag ej i de ridande igenkände bröderna Åke
och Clas Thotl.»
Men ni sade, att de ridande voro tre?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
