Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•136
Låt se: de äro tre. Går Frank med er, så blir ui
också tre.
»Förträffligt!» ropade Snakenborg och slog på
värjfästet. »Vi uppsöka dessa landsvägsriddare: söka och
tinna lätt sak med dem. Vi anfalla dem, och vi skicka
dem till den verld, dit de höra; håhå!»
Men, inföll Marlholin betänkligt och djupt dystert:
om de redan talat vid hans majestät, så är olyckan
skedd, och oss gagnar föga alt ränna värjan genom
dessa grefvar, eller taga dem till fånga.
Wefversledt stannade ånyo under sin spartsertur
öfver golfvet. »Hör!» sade han hastigt och bestämdt,
»del vigliga, det nödiga, det oumgängliga, är alt fånga
grefvarne. Med konungen skall jag sjelf tala, och jag
skall bevisa honom, alt om grefvarne sagt honom
någonting, hvilket jag nog utforskar, så bar det varit
grundlöst. Jag tror mig känna medlen att bevisa
konungen hvad jag vill.»
Bravo! ypperligt! skrek den oförvägne
Snakenborg.
»Ts! skrik icke härinne» . . sade halfhögt och
varsnande den slutne, kloke Marlholin ål sin kamrat.
Om, fortfor Wefverstedl, grefvarne icke ordat
härom med någon annan än hans majestät, blir delta
hulpet, som jag säger; men vi måste gripa dem för att
hindra dem från alla vidare verksamheter, eller atl tala
hos andre. Hvad vilja de här? Det kan ej vara i
goda afsigter. De åsyfta något på Ekolsund; det anar,
del vet jag. De måste gripas! En gång langade och
satte riktigt i den klämma, jag kan bereda dem, skola
de kunna förmås till lystnad, till de eftergifter jag
föreskrifver, och till återtagande af allt hvad de möjligen
nämt för konungen. Jag vet hvad man kan göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
