Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•167
eller med någon af sina gäster, ville tillbringa en stund
för nöje, hvila och förfriskning i den balsamisk!
ångande trädgårdsluften. Kål-landen, ärtstörarne,
morot-sängarne och gurklisterna voro så väl skötta, att det
utgjorde en glädje att se dem; blomsterrabatterna,
omgifna af friska rader hvita tusenskönor, erbjödo den
ljufvaste vederqvickelse. Robert Augustin förekom sig
sjelf som ett nytt väsende; och han tyckte sig vara i en
verld, hvarom han förut saknat begrepp. Begge voro
inbegripne i de angenämaste samtal; och grefve Robert
hade blifvit förvandlad lill en meddelsam och talför
person. Det är väl sant, alt Hedvig Taube var
utgångspunkten för deras ömsesidiga meddelanden; men
dessa hade likväl mer och mer antagit uttrycket af ett
slags innerlighet emellan dem sjelfva. Oaktadt alla
de betänkliga egenskaper och dermed följande
handlingar af elak beskaffenhet, som vidlådde Robert
Augustin, egde han i grunden af sin varelse, såsom vi haft
tillfälle alt bevittna, en dragning till lifvets djupare
mysterier, och en varm känslighet för det romantiska af
ädelt slag. Det var mera en tidigt insupen förtviflan
öfver möjligheten att finna hvad hans själ kräfde i dessa
fall, som fört honom på sämre vägar, än dessa i sig
sjelfva utgjorde något lockande för honom. Det var
då icke underligt, all hans innersta och hällre
väsende upplät sig, likasom jorden om våren för en ny sol,
då ban i den älskvärda fru Parmenters sällskap
förnam de ädlaste och skönaste ämnen upprullas liksom på
en ny och alldeles hvit duk för andens öga. Mycket
bidrog också härtill uppdagandet af en bland Hedvig
Taubes hemligheter, hvarigenom Robert Augustin på
en gång kände sig mycket aflägsnad från henne i det
afseende, hvarpå han eljest fråu början mest lagt an,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
