- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Tredje delen /
174

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•174

ganska starkt. Grefve Kobert, som eljest kunde vara
rätt inbunden, sluten och otillgänglig, fann sig road
af att till och med nämna sin egen ställning. Han
vistades väl under riksdagen mest i Stockholm, sade
han. men besatt för öfrigt en liten egendom i
hufvudstadens grannskap, som gjorde honom till proprietär,
ehuru af litet slag.

»Litet kan räcka länge, och myckel kan snart förgå!»
sade fru Aurora, med upprepande af elt redan den
tiden käudt ordspråk.

Sant! svarade Kobert. Han fattade sin värdinnas
hand, och kysste den med stor värme.

Ifrån denna stund tog samtalet dem emellan den
förtroligaste vändning. Begge hade en beröringspunkt
i grefvinnan Taube, som de ofta nämde; och begge
öfverenskommo att fortfarande utgöra ett par de
redligaste vänner åt henne.

De kunde också kallas hvarandras vänner. Men de
talade mindre härom, än de lifligt kände det. Såsom
Robert Thott af fru Aurora erhöll bestämd visshet, alt
riksgrefvinnan denna dag ej skulle hemkomma till
Ekolsund förrän sent på aftonen, så vida hon ej dröjde
borta ända tills morgondagen på det besök hon gjort;
sä antog han förslaget, all anse Fiskbrunna som sill
logis, tills ban fann lämpligt, att göra uppvaktningen
på slottet. Han hörde Arnö vara ett ställe, dit
grefvinnan rest på besök. Robert Augustin kände icke
Arnö. Men ban fick den underrättelsen, att
Fiskbrunna hade sitt läge emellan Ekolsund och Arnö;
hvarföre grefvinnan, på hemvägen ifrån det sednare,
troligen kom att passera Fiskbrunna, såsom vägen den
tiden gick. Förträffligt! tänkte han: det ena lämpar
sig då icke illa till del andra! Jag dröjer tills jag får

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/3/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free