Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•207
Ja, straxt innan herrarne kommo. Jag tror nästan
han synes ännu.
Bonden pekade framåt SegerstahåJleL
»Nå, då kan det icke hafva varit enspännaren,»
sade Clas Thott.
Men, inföll fänriken, er bror skulle då i hast hafva
blifvit ensam.
»Ja, hvarför icke?»
Det förefaller mig omöjligt, ty han skulle gå i duell
med de der Stockholmsherrarne.
»Hvad säger ni? i duell? Och det har ni icke
nämt förrän nu!»
Ja, hvad var det också att tala om? Grefve Åke
och von Snakenborg hade råkat i tvist, och ville ränna
värjan genom hvaran: det var alltihop.
»Nå, än se’n?»
Martholin skilde dem åt, och ville alt de skulle
slåss på etl mera passande ställe, än på landsvägen, som
han påstod vara frid . . fridsam . . fridlyst, eller
någonting hvad det heter.
»Det har sin riktighet. Landsvägar äro fridlysta.»
Så? det skulle då ej vara i sin ordning att slåss
hvar som helst? Och landsvägen skulle ej finna sig
hedrad deraf? Men lika mycket: i Sverige får man
ej räkna på något förnuft, och jag säger numera
ingenting. Med ett ord: de skulle söka sig ell hus,
der de kunde gå in och slåss.
»Ett hus?»
Ja, så var Martholins förslag.
»Ni förundrar mig mer och mer, herr fänrik.»
Nyss ville ni ju hafva förklaring?
»Nå ja, men på det sättet skulle vi ju hafva att söka
min bror i någon byggning, men icke på landsvägen ?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
