- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Tredje delen /
210

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•210

der han nu för andra gången, efter ett litet uppehåll,
ingick och samtalade med sin älskade vän. Det
gladde Marie Susanne att så snart återse honom; men då
hon frågade honom om orsaken till hans snara och
oförväntade återkomst, berättade han om sin brors
plötsliga undankommande, och om sitt beslut, att
genast resa ut och uppsöka honom.

Medan allt detta förehades, hade Otto Frank
hunnit till Segersta, och derifrån bekommit en parvagn,
till hälften fylld med hö, såsom Martholin befallt. En
dräng körde vagnen, och Frank red framföre. Vägen
emellan Segersta och Ekolsunds postgård är icke
alltför lång. Han framkom hit utan att hafva mött von
Drachenmilch, som. utan kunskap om den kortaste
vägen, svärmade omkring i nejden på vinst och förlust.

Martholin hade hela tiden haft ett ganska vaksamt
öga på landsvägen, som han iakttog från ett fönster i
postmästarens byggning. När han för en stund sedan
varseblef huru Glas Thott och den Hessiska fänriken redo
förbi, kunde han knappt hålla sig från alt skratta;
men då han såg grefve Clas litet derefter återkomma
ensam, steg hans fröjd i höjden, emedan ban nu märkte,
alt äfven dessa begge kavaljerer skilts ifrån hvarandra.
Nu skall det blifva en lätt sak atl öfvermanna dem,
hvar för sig, sade han till sig sjelf.

Frank stannade utanför porten, och hövagnen
jemte honom. Marlholin gick in till Snakenborg, som
bevakade fången i det impromtu-fängelse, han och hans
vän så egenmäktigt vetat bereda honom. Utan
barmhertighet hade Snakenborg bundit Åke Tbotts armar
och händer med änn starkare band än förut; och
Martholin tillade nu goda råd om fötternas ytterligare
fängslande. I denna bedröfliga ställning bars grefven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/3/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free