Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•220
att bisLä er egen bror i ett kanske för sjelfva hans lif
farligt ögonblick?»
Tvärtom, det är hvad jag både vill och ämnar.
Hvaruti består saken?
»Jag kan icke sjelf fullkomligen säga hvad del rör,»
svarade Martholin. »Jag och ett par af mina vänner
voro sladda på en resa i denna Irakt, och färdades
ganska fredligt fram . . »
Derom är jag nästan alldeles öfvertygad! inföll Clas
Thott med en dragning på munnen.
»Herr grefven skall vara af vien godheten och höra
mig till slut,» sade Martholin med en ärlig och något
förolämpad mans hela allvar. »Grefven och vi hafva
stått i spändt förhållande till hvarann; men deraf
följer icke, alt vi nödvändigt skola göra hvarann orätt i
allting. För öfrigt begriper jag icke, hvad grefven
menar med sin spefulla blick. Grefven må tänka om
mig och mina vänner hvad han behagar i och för
eldsvådan, så är det likväl nu frågan om något hell
annat, ja, om någonting motsatt, nemligen vallén, hvari
grefvens bror varil på väg atl omkomma.»
Hm, tänkte Clas Thott, detta sammanstämmer ej
så illa med postmästarens ord. Men hans bcrätlelse
härüöt kanske blott från dessa herrars utsago. Nåväl,
vatten alltså ? svarade ban högt.
»Vatten, ja; lerigt vatten till och med: är del
passande mål för skämt?»
Stundom.
»Men om ens egen bror fallit deri . . »
Än sen?
»Och man träffar dem, som tagit sig mödan alt
draga upp honom derur, bör man då bemöta dem . . »
Som de förtjena, utau tvifvel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
