Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•270
mig kunskap derom. Med dessa tankar trädde han
fram till fönstret, ett stycke ifrån Wefversledt,
uppdrog kung Fredriks biljett, öppnade den och
genomögnade innehållet. En isköld lade sig öfver hans panna,
hans kinder sammandrogo sig krampaktigt, och
öfverläppen började tillkännagifva ryckningar. Men hasligt
bemannade han sig, sönderref det lilla brefvet, och
ämnade förmodligen antingen stoppa det i sin ficka
eller kasta bort det, då Wefverstedt nalkades och
ropade:
»Skurk I hvad gör du? Det der brefvet . . »
Det var ett kärleksbrcf till mig, min herre; jag har
blifvit bedragen på ett möte, som jag väntade.
»Du ljuger! brefvet var ej till dig. Tag hit det!»
Ej till mig . .
•»Nej, säger jag! Det är till mig; du skulle icke
eljest hafva inträdt till mig dermed. Vill du genast
lemna mig bitarne?»
Herre! . .
»Hörpå, Martholin,» sade Wefverstedt lugnt, men
roed fruktansvärdt allvar: »ännu äro vi vänner; men
elt ögonblick kan förändra allt, och då kommer du
icke ur detta rum för annat, än att gå i fängelse.
Förstår du mig? Ur det fängelset skulle du ej kunna
komma för annat, än att bekläda galgen. Tag hit de
sönderrifna brefbitarne!»
Utan att afvakta svar, ryckte Wefverstedt
papperslapparne ur handen på Martholin, som på ett ögonblick
kände sig öfverväldigad.
Generalauditören sammanlade bitarne, och fann ett
bref, hvars stil han igenkände vara konungens, och
med utanskrift till Wefverstedt. Både denna utanskrift
och innehållet utgjordes af elt blandadt språk, hälften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
