Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•324
sig honom till ovän, samt alt aflägsna honom från hela
trakten, der undersökning möjligen kunde komma att
anställas. Denna behandling slår alldeles in med hvad
du säger och önskar, Juliana: det är märkvärdigt nog
hvad vi till sluts nästan alltid tänka lika, och jag
beundrar ditt goda omdöme, min dotter.»
Min far kunde således genast inkalla Frank, gifva
honom förhållningsordres, och ofördröjligen aflarda
honom till Stockholm.
»Det skall ske, Juliana. Du har verkligen rätt, att
härmed icke bör dröjas.»
Han borde i delsamma medfå en sträng befallning
till Gaspolin, att genast anskaffa guld och silfver, fullt
motsvarande hvad man beröfvat fru ßonauschiöld. Jag
tror det skulle för min far och oss alla vara ganska
ofördelaktigt, om hans majestät finge vela, alt denna
enkefru, för hvilken ban synes intressera sig, icke
bekommit sitt igen; hvaremot min far kan skörda
oberäkneliga fördelar af konungens gunsliga och välbevågna
stämning, om han ser sill bref hafva burit frukter,
snart sagdt i ögonblicket.
»Sant, Juliana!»
Med dessa ord ringde han, och befallde betjenten
låta Otto Frank inträda. Då denne inställde sig, fick
han af herr Wefverstedt tillsägelse om en skyndsam
afresa till Stockholm, jemte buds framförande till
Gaspolin.
Frank var på väg alt tillåta sig några filosofiska
anmärkningar, rörande omöjligheten alt göra det
nedsmälta guldet osmäll igen; men generalaudilören
afbröt honom med förklaring, alt Gaspolin finge taga
guld och silfver hvar han kunde; men det, som tillkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
